Min mycket muntra far håller på att dra mig ner i sin höstbutterhet. Vilket knappast är ett ord. Som den glädjebringare han är sa han för någon dag sen: "ja sku bara vila sov ja nu... sov tills e blir 2011". Jag är snart benägen att hålla med. Finland är kallt och eländigt och min ekonomiska situation tillåter inga utsvävningar som en tredje södernresa för iår. Värmeljus får bli lösningen på det problemet. Och i takt med att visaren på termometern sjunker, dalar också min entusiasm över att vara singel. Alla snygga män i Vasa stad med omnejd har försvunnit spårlöst. För att inte prata om det usliga modet! Samtliga kläder tycks enbart finnas i två färger; musgrå och puderrosa. Med puffärm. Det finns egentligen enbart tre färger jag inte klarar av; beige, musgrå och puderrosa. Dessutom ser jag ut som ett åkerspöke i puffärm. Och så alla dessa skogshuggarskjortor! Visst, de är sköna att sjunka in i på måndagmorgon, men eftersom jag vill känna mig het på dansgolvet ikväll, då är det INTE en skogshuggarskjorta jag vill ha på mig. Jag efterlyser klara färger, modeller för folk som har lite former och naturligtvis, utan puffärmar. Första gången jag överhuvudtaget skriver om kläder här på bloggen, då är det dåligt ställt. Men det finns hopp, för snart kommer Mark Levengoods senaste bok till mig på posten! September månads föreläsningar är räddade.
Men nu får jag ta och gaska upp mig, ingenting blir bättre av att jag sitter här och suckar. För ikväll ska jag ha roligt, om jag så ska ha det i skogshuggarskjorta!
puderpuffar e ba fö fjollor!
SvaraRadera