Vårrullar och tandemcykel

Så var hemkommen från Jeppisdagan 2010. Eftersom man sällan tillbringar tiden i lugn och ro med mycket sömn under motsvarande tillställningar, så brukar jag väl hemma släpa mig uppför trapporna och slänga mig på sängen. Det gjorde jag i vanlig ordning även denna gång. Tills jag stannade till i dörröppningen och insåg att mitt rum inte längre är mitt rum. Röd färg har ersatts med svartvit tapet. Ett litet databord står där min soffa tidigare fanns. Min säng har blivit utbytt mot en smalare modell. I det hörn där mina väskor huserade befinner sig nu en gitarr. Mitt flickrum har blivit ett pojkrum. Min tillflyktsort, mitt lilla hörn av världen är inte längre mitt. Skrämmande. Jag känner mig lite hemlös för tillfället eftersom lägenheten ännu inte hunnit bli ett hem och här hemma är inget som det brukar.

Jeppisdagan var för övrigt riktigt givande! Kanske därför att vi insett att det inte blir likadant som förra året, så vi kan lika bra ge upp tanken och göra det bästa av situationen. Roligt hade vi iallafall, även om vi nattetid befann oss mindre på Svanen och mer inne i Jeppis än ifjol. Speciellt roligt hade jag och Hanna under hemfärden då vår humor nådde en rekordlåg nivå, Linn var inte alls lika road av våra skämt konstigt nog. Bilder kommer troligtvis bara jag hittar orken.

Det är skrämmande hur ofta mina tankar vandrar iväg åt ditt håll

Packa Pappas Kappsäck

... för imorgon bär det av till Jeppis! Försöker att nollställa förväntningarna efter fjolårets hit, för även om alla som var där ifjol är där iår igen så har mycket hunnit förändras på ett år. Att försöka efterapa en lyckad tillställning går aldrig vägen. Därför är det enda man kan göra att hoppas att Jeppisdagan -10 blir galet roligt på sitt eget sätt!

Mimmi Finnes bild från Jeppisdagan -09

Det här kan vara en början på något väldigt fint

Nagellack + brådska = katastrof

Idag hände något enastående. Jag besökte en toalett. Men inte vilken toalett som helst! Den är fräsch, den är blå och den är min! Min min min, i min lägenhet! Fick nycklarna i handen och har några småsaker på plats. Kaffekokaren var naturligtvis den första tillhörighet som kom sig över tröskeln. Ska bara samla trupperna (familjen) och tapetsera om i vardagsrummet så ska det verkliga flyttandet börja. Hjälp, snart bor jag i en stad och inte i en by.

En liten krabat som hälsade på en skön kväll i solen

Om du är osäker, så var osäker med mig

Quasimodo

... är nu mitt nya namn. Det myntades under vår lilla trip till Borrrrgå. Under de få timmar vi hann vara där så lyckades vi ändå hinna med mycket. Från början var tanken att vi skulle stanna hela helgen, men så hade Marinas lillebror den dåliga smaken att bli konfirmerad samma dag helg som äntligen fått inklämt vår lilla resa, så då blev det till att kompromissa!

Här plaskar vi på i vattnet medan Harryson vilade sig i skuggan. Då vi började packa ihop våra grejer blev det ett väldigt tumult och diverse utryckningstyrkor sprang förbi oss. Det visade sig att samtidigt som vi roat oss i vattnet hade någon drunknat några hundra meter bort. Obehagligt! Ögonvittnen sa att det var en pojke, Vasabladet skrev att det var en man. Eftersom vi inte ville vara oförskämda så gick vi inte destu närmare, men på vägen till bilen såg vi hur de grejade på med ett vitt skynke. Naturligtvis hade jag fel objektiv med, så därför får ni nöja er med ett väldigt förstorat hörn av en bild, men det ger iallafall en ungefärlig bild av det hela.

M, jag är så lycklig för din skull!

Mitt liv som filmstjärna

Nu har mina drömmar äntligen gått i uppfyllelse; jag ser ut som en filmstjärna! Men, där tog det stop på det rosaskimrande och glamorösa. Jag satt och kikade igenom Linns bilder från midsommarhelgen och då såg jag den, den uppenbara likheten mellan mig och den leende katten ur Alice i underlandet. Bevismaterial bifogas!

Jag har inte haft energi att uppdatera min blogg på ett tag, ska försöka ta mig i kragen. Njuter som bäst av sommaren på helgerna och dricker upp de små slantar jag förtjänat under veckorna. Med lite flyt så har jag för övrigt kanske hittat min framtida lägenhet, men det blir klart först imorgon!

Skrämmande eller hur?