Villaavslutning

Årets villaavslutning blev väl som jag innerst inne visste att den skulle bli, men jag valde att hoppas. Som jag alltid gör. På med de positiva glasögonen och så tar jag språnget ut i det okända. Bildligt talat naturligtvis, jag är alldeles för höjdrädd för några riktiga språng. Trots vissa incidenter så hade jag ändå stundtals väldigt trevligt.

En sommar går förbi, den är alltid lika kort

den är drömmen om allt man kunnat vinna

Du kommer kanske nångång, förr´n skymmningen blir blå

innan ängarna blir torra och tomma

Kanske hitta vi varann, kanske hittar vi då på

något sätt att få allting att blomma

Det känns som om ingen sångare är Tove Janssons ord värdig, så här får ni en instrumental version. http://www.youtube.com/watch?v=wZSCsFK82VQ

Will be continued

Känner mig som väldigt trist och urgammal. Kaffe på stan med Marina, Mimosa och lilla Liam som växer så det knakar! Jag inhandlade inga partytoppar eller krogklänningar, nej nej. Nya snustorra Matilda köpte en kofta, ett par jeans och en kalender. Därefter sökte jag mig till mitt barndomshem, som jag numera kan säga eftersom jag flyttade hemifrån för några veckor sen. Visade upp mina nya inköp, mina boyfriend-jeans lockade inte fram några applåder direkt. Hmph, pärlor åt svin... Sökte mig sedan till min egen lya, diskade och började på med att skriva in mina lektioner i kalendern tills jag insåg att det är fredag kväll. Jag är bara för tråkig då alla mina vänner är tråkiga och jobbar, sitter hemma och pyser eller friar. Så, därför ska jag istället fortsätta på godnatt-sagan om flickornas framfart i Mallorca. Imorgon blir det dock andra bullar, att fira villaavslutning på Jonttis villa. Skönt att vi sist och slutligen hittade en villa att fira den på!

Lördagen den 14:e augusti

Cause we are so damn hot!

Den första egentliga dagen på Mallorca. Vi samlade ihop styrkorna och det bar av till Magaluf. Där försökte vi hitta de krogar vi planerade att besöka under kvällen men blev trötta och tog oss en drink i skuggan. Kan det bli mer semester än så? När vi ansåg att vi på ett ungefär visste var vi skulle börja leta oss fram senare under kvällen återvände vi till Palma nova där vi tillbringade eftermiddagen vid poolen.

H, M & D @ Beach club Magalluf

Vi började med att ta någon kopp på balkongen, gick längs strandpromenaden tills vi hittade den restaurang som senare skulle bli vårt favoritställe. Oerhört god mat, charmig personal, högklassig livemusik och med utsikt över den upplysta viken. Allt detta avnjöt vi med ett glas vitt vin, eller två. Inte störde det oss nämnvärt att vi var de enda kunderna under 50. När vi tjafsade med svensken slog Miili än en gång huvudet på spiken och uttrycket "hållet" myntades. Väl tillbaka på just hållet fortsatte vi bygga på en bra grund inför kvällen och nu var det Hannas tur att visa framfötterna, hon var den första att prova på det vi döpte till att balkongragga. Därmed stiftade vi bekantskap med en kufisk norrman.

Brudarna på utgång i Magaluf

Så bar det då av till Magaluf, Hanna och Daniela bekantade sig med några fransmän och vi besökte två måst:en; Grabbarna Grus beach club och Den glade viking. Vi blev inte riktigt övertygade, GG kändes väldigt svenskt (hemska öde) och Den glade viking var lite av en besvikelse eftersom det inte var likadant som på Teneriffa. Personalen var mer hög på sig själv och lokalen i sig var inte lika angenäm. Vi besökte också något som jag tror att hette Alex´eller något motsvarande där vi träffade både Jones from london och hans håriga bakdel. Det var inte mycket att beskåda... Under småtimmarna tappade jag och Hanna tålamodet på de evinnerliga inkastarna och påpekade för en av dem att deras shottar var världelösa och blaskiga. Vilket ledde till att vi fick någon starkare form av shot än den vanliga schnappsen, vilket ingen av oss egentligen var i behov av. Sent om sider kom vi oss ändå hem vid olika tidpunkter.

Söndagen den 15:e augusti

Burana; skrek mitt arma huvud efter då jag vaknade. Vi försökte oss tappert på att sola, men huvudvärken satte stop för det. Vätskebrist+gassande sol är ingen hit direkt. Den dagen levde vi som enligt skalman-principen; att äta och sova. Vi hade en omröstning och den kvällen blev det ingen utgång, däremot åt vi kinesiskt och tog oss en glass på det.

Måndagen den 16:e augusti

För första gången under resan besökte vi stranden på riktigt och lyxade till det med solstolar. Det gjorde vi inte om, jag säger bara money for nothing... För vissa av tjejerna så var det första gången de simmade i medelhavet. För underhållningen stod en spansk Tommy Körberg-wannabe, konstigt nog verkade det bara vara vi som såg den uppenbara likheten. Där utspelade sig också följande varma dialog:

Marina: Tilda, ge hit ett nöt!

T: Di e redan slut...

M: Men va fan Tilda?!
T: Int köper ja dyra nötter för att du ska kun ät upp di!

Man kan inte konstatera annat än att det är skönt att man har vänner som man kan säga sitt hjärtas mening utan att personen i fråga tar illa upp. När vi några timmar senare ansåg att vi åtminstone fått lite valuta för pengarna, återvände vi till hotellet. Där återhämtade vi oss och började än en gång att ta några koppar. Den kvällen återvände vi till vår favoritrestaurang som jag tror att hette Dianas eller något liknande. Återigen sökte vi oss in till Magaluf och provade på nattlivet där, men tänkte vi skulle prova på nattlivet i Palma nova istället så vi återvände.

Brudarna och vår svenska vän utanför Banana Joe´s

Förbittrade insåg vi att krogarna stängt klockan fyra och gick med arga steg mot hotellet. Utanför nattmatsstället träffade vi ett gäng italienare vi försökte kommunicera med. Vem som tog kontakt med vem är lite suddigt, men så småningom bestämde vi oss för att efterfesta med dem. Eftersom Marina och Daniela hade varsinn älskling här hemma sökte de sig till hotellet, men jag, Hanna och Miili stiftade närmare bekantskap med italienarna på stranden.

IL MIO NUOVO AMICO DALL` ITALIA
som borde betyda "Min nya vän från Italien"
om herremannen på bilden inte grundlurat mig
Bilden är för övrigt en av italienarnas

Mallorcaminnen

Så underbart det känns att vara hemma igen, 10 plusgrader och regnet det bara öser ner. Jag har mindre än en vecka kvar tills skolan börjar och jag får ingenting gjort. Min tid fördelar jag jämt mellan att sova, prata strunt med mina vänner, fördriva tid genom facebook/TV/smöriga romaner och att önska att jag vore någon annanstans. Printade dessutom ut mitt schema för de kommande veckorna, ingen upplyftande information. Sena tisdagar och tidiga onsdagar, bådar gott för kommande Ollis-tisdagar.

Bara för att jag ska klamra mig fast vid tanken på sol, värme, palmer och söta drinkar ännu en stund så ska jag nu redogöra för Mallorca-vistelsen. Några längre romaner orkar ingen läsa, så jag ska försöka hålla mig så kort som möjligt. Likaså ska jag försöka begränsa de bilder jag laddar upp, ingen vill se 100 close-ups med Marina... Samt försöka ladda upp andra bilder än de som redan finns på facebook. De konstiga fraser som dyker upp under vägen är förmodligen interna skämt och ska inte förstås av vanligt hederligt folk.

Torsdagen den 12 augusti

Så påbörjade vi vår evighetslånga resa. Tåg från Vasa till Helsingfors, där vi naturligtvis började resan med att ta ett glas med valfritt alkoholhaltigt innehåll för att fira vår avfärd. I samband med att tröttheten började infinna sig så nådde vår humor nya nivåer. Allt var hysteriskt roligt, speciellt då Miili briljerade med sina finskakunskaper; "Ei karpalo".

Något vilsna, barfotade resenärer på tågbytet i Seinäjoki

Därefter var det dags för busstransport till flygplatsen, väl framme letade vi reda på var vi skulle checka in fem timmar senare och sökte därefter upp ett lämpligt ställe för att stilla vår hunger. Vi var mäkta imponerade över att vi tagit oss så långt på vägen så smärtfritt. Nästa projekt blev att hitta en bänk att sova en stund på.

Fredagen den 13 augusti

Egentligen började fredagen enligt klockan nån gång halvvägs under tidigare inlägg, men för att vi ska få någon form av struktur på mitt svammel börjar jag nästa dag med när jag stigit upp. Om vi överdriver en smula sov jag en timme på bänken, med ett öga vaktandes min kappsäck. Vår sista medlem, Daniela, joinade oss när det var dags att checka in. Hennes födelsedag till ära prydde vi våra huvuden med diadem och fröken själv fick dessutom en glittrande bastkjol och en stor pin där det stod "It´s my birthday". Allt för att roa våra medresenärer. På flyget var vi hungriga och upprörda över vår snålhet då vi inte beställde någon mat under flygresan.

Yrvakna födelsedagsfirare, kl 05:41

Väl framme på Mallorca hade vi en knapp timmes busstur framför oss. Vi checkade in på hotellet och sökte oss till grannhuset där det fanns det vi suktade efter; varm mat. Om jag inte missminner mig så inhandlade vi därefter förnödenheter som vatten och billig sprit och sov någon timme på hotellet. Den kvällen skapade vi oss någon form av helhetsbild av Palma nova, som vårt lilla centrum hette. En promenad på 10 minuter från hotellet och vi var i Magaluf. Vi tänkte äta en god bit mat för att sedan krypa till kojs och därpå ta oss an nästa dag med nya krafter. Men som de principfasta fröknar vi är, lyckades en charmig svensk inkastare med sitt jobb, att kasta in oss på en av Palma novas två krogar. Det är samma ägare, så båda två hette naturligtvis Banana Joe´s. Eftersom svenskens tillhåll låg mellan vårt hotell och resten av världen, blev den en daglig rutin att slänga käft med honom. Men mer än den första drinken, samt tillhörande cocktailkanna och blaskiga shot, blev det inte den kvällen. Det var för övrigt den enda kväll alla frodiga fruntimmer från Finland gick och lade sig samtidigt.

Det var allt för inatt, will be continued...

Mina dagar som tonåring är över

... för nu har jag fyllt 20! Hjälp.
Så var man på hemmaplan igen. Det är med delade känslor jag är tillbaka. Naturligtvis skönt att sova i egen säng, dricka mjölk, äta salmiak och rågbröd och blablabla... Men i övrigt hade jag gärna stannat längre på Mallorca! Väl hemma blev jag påmind om vad jag förträngt under resan, men det känns samtidigt skönt att veta var vi står. Dessutom har jag blivit något distraherad under resan...

En mer detaljerad redogörelse för resan lär förhoppningvis dyka upp i något skede. Tills vidare får ni nöja er med min absoluta favoritbild.

Någon som vill bjuda mig på en resa till Milano?

Magaluf

Äntligen infinner sig resfebern, kan bero på att jag taggat med lämplig musik medan jag packat. Jag är ännu osäker på om jag har med en bikini övredel och nedredel som hör ihop eller om alla är omaka, men det lär ju visa sig. Ett paraply, en huppare och ett par tights, så har jag förberett mig på lite kallare/våtare väder. Ska man på solsemester så ska man på solsemester!

Du vet

Varning! Mindre muntert inlägg... Varning!

Jag har inte lyckats tänka en sammanhängande tanke på hela dagen. Att packa inför en veckas resa är därför en lyckad sysselsättning. Sista dagen jag jobbade var idag, imorgon kväll bär det av till Hesa och därefter Magaluf. Väl framme kanske jag äntligen kan slappna av och börja njuta av tanken men just nu hinner jag helt enkelt inte. Först ska allt förberedas, vi ska lyckas ta oss till Hesa med tåg, ta oss till flygfältet, överleva natten, hitta flyget, genomlida flygresan, hitta vårt bagage och ta oss till hotellet. Lätt som en plätt säger ni, men nu är vi fem stycken yra hönor som ska ta oss fram här i världen. Så först på hotellet kan jag pusta ut.

Som pricken över i:et så slog just blixten ner i mitt privatliv. Om det du hittills sagt har varit sant, kan jag inte förstå varför du förstorar upp ett fartgupp till oöverkomlig mur. Jag är beredd att försöka, men jag kan inte göra det ensam. Jag kanske får skylla mig själv, det skadar inte att skynda långsamt ibland. Men jag hade aldrig trott att det skulle gå så här långt, för kär var det sista som jag ville bli. Du vet vad jag hoppas få höra på min födelsedag.

Tänker du på samma sak som jag, B1?
Jag tror det, B2

Språkbad

Det verkar inte bättre än att jag håller på att lära mig lite finska, hemska tanke. Så kan det gå om man arbetar tillsammans med finskspråkiga. På tal om det, så har jag bara fyra arbetsdagar kvar för denna sommar!

Borde uppdatera min blogg lite oftare, men jag har fullt upp med att försöka hänga med i mitt eget privatliv. Det känns som om jag halkat på ett bananskal och landat i en icke-ont-anande herremans famn. Men jag tror att det här kan vara början på något väldigt fint.

Jag är fånigt lycklig i din närhet