En orgie i Helloween

Här hade jag tänkt skriva ett inlägg om såväl resan till Madiera som boken om Mötley Crüe, men så kom jag in på andra tankar. Så därför sammanfattar jag det i att resan var bra, läs The dirt gott folk samt att jag gärna varit Nikki Sixx och Tommy Lees groupie om jag inte varit enbart ett embryo under 80-talet.

Orsaken till att jag kom på andra tankar är mina tyska gudar: Helloween. Jag har egentligen tre huvudsakliga inriktningar på min musiksmak. Lugna låtar som jag lyssnar på i nattens stillsamhet, musik som jag vill festa till och så lite rivigare musik. Då jag vill äga världen med min ostämda luftgitarr är det Helloween som gäller. Dagens inlägg påverkades av att jag precis upptäckt Helloweens nyaste album; 7 sinners. Jag har ytterst lite sakkunskap då det gäller musik så därför ska ja skona er från några längre utläggningar, och mig själv från att skämma ut mig, utan endast genom några exempel försöka prångla på er min kärlek till deras musik.

När jag började lyssna på 7 sinner insåg jag att det är svårt att göra något som i mina ögon är bättre än Rabbit don´t come easy eller The dark ride där några av mina absoluta favoritlåtar finns. Några låtar fastnade jag genast för också då det gäller det här albumet; Where the sinners go, World of fantasy, If a mountain could talk och Far in the future. Are you metal? var inte så tokig den heller. Men något som jag saknade i det här albumet var en låt som har en så unik början som gör att man genast känner igen vilken låt det är frågan om. Ett exempel på en sådan Helloween låt har ni här.

Det finns många sköna intron till deras låtar, några av mina favoriter är Nothing to say, Listen to the flies, Hell was made in heaven och Liar. Samtliga från Rabbit don´t come easy. Men maffigast intro har ändå den här låten.

En annan sak jag saknade med det nya albumet var låtar med lite lägre tempo som är så mäktiga så att man börjar rysa när man hör dem. Eagle fly free har visserligen inte speciellt lågt tempo, men är ändå maffig. I den lite lugnare ändan hittar vi Don´t stop being crazy och In the middle of a heartbeat. Om den är lugn eller inte kan ju diskuteras, men följande låt är en av de nyare tillskotten till mina favoriter.

Slutligen, en av de mäktigaste låtarna som någonsin gjorts måste ändå den här vara. Dra upp volymen, luta dig tillbaka och njut!