Så var hemkommen från Jeppisdagan 2010. Eftersom man sällan tillbringar tiden i lugn och ro med mycket sömn under motsvarande tillställningar, så brukar jag väl hemma släpa mig uppför trapporna och slänga mig på sängen. Det gjorde jag i vanlig ordning även denna gång. Tills jag stannade till i dörröppningen och insåg att mitt rum inte längre är mitt rum. Röd färg har ersatts med svartvit tapet. Ett litet databord står där min soffa tidigare fanns. Min säng har blivit utbytt mot en smalare modell. I det hörn där mina väskor huserade befinner sig nu en gitarr. Mitt flickrum har blivit ett pojkrum. Min tillflyktsort, mitt lilla hörn av världen är inte längre mitt. Skrämmande. Jag känner mig lite hemlös för tillfället eftersom lägenheten ännu inte hunnit bli ett hem och här hemma är inget som det brukar.
Jeppisdagan var för övrigt riktigt givande! Kanske därför att vi insett att det inte blir likadant som förra året, så vi kan lika bra ge upp tanken och göra det bästa av situationen. Roligt hade vi iallafall, även om vi nattetid befann oss mindre på Svanen och mer inne i Jeppis än ifjol. Speciellt roligt hade jag och Hanna under hemfärden då vår humor nådde en rekordlåg nivå, Linn var inte alls lika road av våra skämt konstigt nog. Bilder kommer troligtvis bara jag hittar orken.
Det är skrämmande hur ofta mina tankar vandrar iväg åt ditt håll
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar